Kyrkans historia I
Church History I
Fullständig kursplan.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet
Innehåll
Kursen innehåller en översikt över den kristna kyrkans historia från den efterapostoliska tiden fram till medeltidens slut med särskilt uppmärksamhet riktad mot nyckelpersoner, centrala händelser, teologiska teman och kyrkopolitiska utvecklingslinjer. Kursen innehåller också en översikt över missionshistorien under antiken och medeltiden där såväl teologiska som kyrkliga, politiska, socioekonomiska och kulturella aspekter beaktas. Teoretiska och metodologiska frågor med relevans för kyrko- och missionsstudier introduceras genom olika seminarieövningar.
Utbildningsmål
Efter avslutad kurs ska studenten:
Kunskap och förståelse
-ha en grundläggande kunskap om kyrkans tidshistoriska kontext och teologiska strömningar och centrala personligheter i kyrkan under antiken och medeltiden,
-ha en grundläggande insikt i den tidiga kyrkans bakgrund, teologi, konflikter och förblivande arv,
-kunna utveckla en teologihistorisk syntes av den tidiga kyrkans och den medeltida kyrkans centrala strömningar och förstå det teologihistoriska arv som studenten själv är en del av,
-ha fått förutsättningar att förstå en rad av de händelser, konflikter och idéer som format kyrkan under antiken och medeltiden och därigenom också kunna tillägna sig fördjupade studier om kyrkans historia under antiken och medeltiden.
Färdighet och förmåga
-kunna anlägga bl a kronologiska, geografiska och konfessionella perspektiv på utvecklingen inom missions- resp. kyrkohistoria i världen liksom i Sverige under antiken och medeltiden,
-kunna identifiera viktiga personligheter i missions- resp. kyrkohistoria i antiken och medeltiden och sätta in dem i deras kontext i världen liksom i Sverige
-ha förvärvat källkritiska och analytiska förmågor som är användbara i fördjupade historievetenskapliga och yrkesmässiga sammanhang
-kunna använda den komparativa metoden i analyser av historiska fenomen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
-ha tillägnat sig ett vetenskapligt förhållningssätt till källor
-vara medveten om hur olika historiografiska perspektiv och konfessionella skolbildningar kan påverka tolkningen av källor
-ha tillägnat sig redskap för att kunna jämföra olika kristna rörelser under antiken och medeltiden.
