Skandinavisk teologisk högskolas förlag, STH Förlag ger ut en ny studiebok om Gamla testamentet (GT). Boken är skriven av teologie doktor Karl-Henrik Wallerstein, professor Ingrid Faro och Peter Wessberg och Joseph Roskvist som båda är alumner vid STH. Den vänder sig till teologistudenter, präster, pastorer och intresserade lekmän.
– Syftet är att få fram en riktigt bra svensk studiebok för våra studenter på STH. Sedan hoppas vi att andra lärosäten i Sverige vill använda den, förklarar Wallerstein. Boken går systematiskt igenom varje bibelbok gällande disposition, historisk bakgrund, författarskap, teologi, användning i NT samt arkeologiska och textkritiska frågor. Den har även ett omfattande inledningskapitel om Bibelns trovärdighet. Wallerstein, som har en evangelikal bibelsyn, betonar att boken utgår från att Bibeln är tillförlitlig i såväl frälsningsfrågor som historiska frågor:
– Det var liberalteologin på 1800-talet som ändrade förutsättningarna i och med att nya filosofiska utgångspunkter tillämpades i synen på Bibeln. Den största svagheten i detta perspektiv blir att Bibeln då inte ses som Guds ord, utan att den endast innehåller Guds ord.
Arkeologi bekräftar
Han framhåller att arkeologiska fynd – som Qumran-rullarna – visar på en enorm texttrohet jämfört med andra antika skrifter:
– Det finns väldigt många bra arkeologiska argument för Bibelns trovärdighet. Inte minst Qumran-rullarna, men det kommer nya arkeologiska upptäckter ofta nu för tiden, konstaterar Karl-Henrik Wallerstein. Om man jämför Gamla testamentet (GT) i Qumran-rullarna med andra antika skrifter är det stor skillnad mellan tidsavståndet från den tidigaste avskriften och originalet, påpekar han.
– Jesaja skrevs exempelvis på 700-talet f. Kr. När man hittade Qumran-rullarna från år 150 f. Kr. och sedan jämförde med Codex Leningradensis som skrevs på 1000-talet e. Kr. – som är den äldsta kända handskriften av hela den hebreiska bibeln – så är det en enorm överensstämmelse.
Liberalteologer försköt GT
– I litteraturforskningen har man gett upp det här med att finna ”den riktiga Platon”. Vi utgår från att Platon har funnits och att det är Platon som har skrivit Platon. Även bibelforskningen börjar ändra sig eftersom även liberala teologer har börjat ifrågasätta den liberala bibelsynen.
Karl-Henrik Wallerstein beskriver hur 1800- och 1900-talets liberalteologi (bland annat genom Friedrich Schleiermacher, Adolf von Harnack och Rudolf Bultmann) tonade ned eller försköt GT. Denna syn utnyttjades senare av nazistvänliga Deutsche Christen, som ville rensa bort det judiska arvet ur kyrkan, vilket i sin tur födde motståndsrörelsen Bekännelsekyrkan. Wallerstein jämför dessa moderna liberalteologiska strömningar med gnosticismen och understryker GT:s avgörande roll för kristen tro:
– Vill man vara kristen så måste man vara förankrad i GT, för det är den Bibel som Jesus och Paulus läste och hänvisade till. Karl-Henrik Wallerstein beskriver hur han har en evangelikal bibelsyn, utifrån präststudier på Lunds universitet då han var med i studentrörelsen Credo.
– Det innebär att man tror att Bibeln är tillförlitlig och trovärdig. Såklart i frälsningsfrågor, men även i historiska frågor när Bibeln uttalar sig om det, förklarar han.
– Om jag som präst ska ha den här boken som mitt arbetsredskap, är det en viktig utgångspunkt. Jag är samtidigt väldigt ödmjuk med att vi inte till fullo kan omfatta hela Guds uppenbarelse och förstå alla universums mysterier.
Trygg bibeltro
Avslutningsvis lyfter han kopplingen till det judiska folket och behovet av en trygg bibeltro i en tid präglad av skepticism:
– Det går inte att vara en kristen om man inte har kärlek till det judiska folket eftersom de som folk på ett särskilt sätt är bärare av GT, säger Karl-Henrik Wallerstein och konstaterar att den konservativa akademiska rösten dominerar internationellt, medan ordet ”evangelikal” fortfarande är ett skällsord i Sverige. Han understryker att en tro på Bibelns trovärdighet inte innebär att man väjer för svåra frågor, utan handlar om en ödmjukhet eftersom det är omöjligt för en forskare att veta allt. Tanken att Bibeln inte är att lita på har fått fotfäste genom att vi blivit ”marinerade i västvärldens upplysningstänkande”.
– Gud har lovat att Han i sin godhet aldrig, aldrig ska glömma oss eller överge oss. Hur vet vi det, om det inte vore för Guds ord? Litar jag inte på Guds ord, vad ska jag då lita på? frågar sig Karl-Henrik Wallerstein.
