Skandinavisk teologisk högskolas förlag, STH Förlag, ger ut en ny studiebok om Gamla testamentet (GT). Boken är skriven av bland andra Karl-Henrik Wallerstein (teol. dr), prof. Ingrid Faro, Peter Wessberg och Joseph Roskvist. Den vänder sig till teologistudenter, präster, pastorer och intresserade lekmän.
– Syftet är att få fram en riktigt bra svensk studiebok för våra studenter på STH. Sedan hoppas vi att andra lärosäten i Sverige vill använda den, förklarar Wallerstein.
Boken går systematiskt igenom varje bibelbok gällande disposition, historisk bakgrund, författarskap, teologi, användning i NT samt arkeologiska och textkritiska frågor. Den har även ett omfattande inledningskapitel om Bibelns trovärdighet. Wallerstein, som har en evangelikal bibelsyn, betonar att boken utgår från att Bibeln är tillförlitlig i såväl frälsningsfrågor som historiska frågor:
– Det var liberalteologin på 1800-talet som ändrade förutsättningarna i och med att nya filosofiska utgångspunkter tillämpades i synen på Bibeln. Den största svagheten i detta perspektiv blir att Bibeln då inte ses som Guds ord, synen blir att den endast innehåller Guds ord. Han framhåller att arkeologiska fynd – som Qumran-rullarna – visar på en enorm texttrohet jämfört med andra antika skrifter:
– I litteraturforskningen har man gett upp det här med att finna ”den riktiga Platon”. Vi utgår från att Platon har funnits och att det är Platon som har skrivit Platon. Även bibelforskningen börjar ändra sig eftersom även liberala teologer har börjat ifrågasätta den liberala bibelsynen.
Karl-Henrik Wallerstein beskriver hur 1800- och 1900-talets liberalteologi (bland annat genom Friedrich Schleiermacher, Adolf von Harnack och Rudolf Bultmann) tonade ned eller försköt GT. Denna syn utnyttjades senare av nazistvänliga Deutsche Christen, som ville rensa bort det judiska arvet ur kyrkan, vilket i sin tur födde motståndsrörelsen Bekännelsekyrkan. Wallerstein jämför dessa moderna liberalteologiska strömningar med gnosticismen och understryker GT:s avgörande roll för kristen tro:
– Vill man vara kristen så måste man vara förankrad i GT, för det är den Bibel som Jesus och Paulus läste och hänvisade till.
Avslutningsvis lyfter han kopplingen till det judiska folket och behovet av en trygg bibeltro i en tid präglad av skepticism:
– Det går inte att vara en kristen om man inte har kärlek till det judiska folket eftersom de som folk på ett särskilt sätt är bärare av GT, säger Karl-Henrik Wallerstein och konstaterar att den konservativa akademiska rösten dominerar internationellt, medan ordet ”evangelikal” fortfarande är ett skällsord i Sverige.
Han understryker att en tro på Bibelns trovärdighet inte innebär att man väjer för svåra frågor, utan handlar om en ödmjukhet eftersom det är omöjligt för en forskare att veta allt. Tanken att Bibeln inte är att lita på har fått fotfäste genom att vi blivit ”marinerade i västvärldens upplysningstänkande”.
– Gud har lovat att Han i sin godhet aldrig, aldrig ska glömma oss eller överge oss. Hur vet vi det, om det inte vore för Guds ord? Litar jag inte på Guds ord, vad ska jag då lita på? frågar sig Karl-Henrik Wallerstein.
