Jag skulle önska att du vore kall!

När man läser Bibeln, särskilt Uppenbarelseboken, använder man ibland sina erfarenheter som referenser för att kunna förstå texten.  Detta gäller också när man läser Jesu ord till församlingen i Laodicea i Upp 3:14–16: ”Och skriv till ängeln för församlingen i Laodicea: Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, upphovet till Guds skapelse:  Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm!  Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall ska jag spy ut dig ur min mun.”

Det är lätt att tänka att varm betyder brinnande i tron, medan kall betyder att tron är kall. Konklusionen blir att det är bättre att tron är kall än att den är ljum, men att det bästa ändå måste vara att tron är varm.  Den historiska och geografiska bakgrunden till brevet ger dock en bättre förståelse.

Inte oväntat använde man ibland både kall och varm dryck under vissa måltider vid Uppenbarelsebokens tid (Deipnosofisterna 3.123). Både kall och varm dryck var räknad som en njutning var på sitt sätt, och kall dryck var naturligtvis inte sämre än varm.

Laodiceas geografiska placering mellan Hierapolis och Kolosse har också betydelse för hur man förstår Jesu ord. Båda städerna var kända för sitt vatten. Hierapolis, norr om Laodicea, var känd för sina varma källor med helande effekt. Det varma vattnet från Hierapolis rann mot Laodicea över en stor bergsplatå innan det nådde fram till Laodicea. På sin väg mot Laodicea blev vattnet ljummet och tappade mycket av sin helande effekt. Mineralvattnet var därför varken helande eller drickbart.

Eftersom Laodicea inte hade sin egen vattenkälla, fick det sitt dricksvatten från en annan grannstad, nämligen från Kolosse, öster om Laodicea. Kolosse hade friskt och kallt dricksvatten från bergen. Laodicea, däremot, var beroende av en akvedukt för att leda det kyliga vattnet från Kolosse till sig. Efter att det kyliga vattnet hade runnit via akvedukten och nått fram til Kolosse, hade vattnet dock blivit ljummet. De båda grekiska historikerna Herodotus och Xenophon bevittnade att många inte räknade Laodiceas dricksvatten som drickbart, men att folket i Laodicea inte hade något annat alternativ.

På samma sätt som att både kallt och varmt vatten ger positiva effekter, ville Jesus att Laodicea-församlingens gärningar skulle gå från att vara värdelösa som ljummet vatten till att ge effekt, som kallt och varmt vatten.

STH lärare