Pedagogiska fakultetet

Gudsrikesperspektivet på pedagogiska fakultetet

Gudsrikesperspektivet – en fördjupad lärarfortbildning som ser möjligheterna utifrån mångfald i stället för utifrån likriktning Skollagen, den svenska läroplanen, Barnkonventionen, EU-stadgan mm utgör den juridiska ramen till denna utbildning och ger den relevans för lärare inom det svenska skolväsendet.

Den fördjupade lärarutbildningen, Gudsrikesperspektivet, är en del av Skandinaviska Teologiska Högskolans, STH:s pedagogiska fakultet som erbjuder ett utbud av akademiska kurser på nätet såväl som fysiska seminarieträffar, riktat till verksamma och blivande lärare.

Vad menas med ”Gudsrikesperspektivet”? Evangelierna beskriver hur Jesus förkunnade Guds rike: “Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet” (Mark 1:15) liksom “Omvänd er. Himmelriket är nära” (Matt 4:17). Himmelriket (malkut ha-shamajim) ska inte missförstås som evighetstillståndet efter döden (’himlen’) utan tillståndet där Guds vilja råder. Himmelriket och Guds rike är benämningar för samma Guds herravälde där ’himlen’ är omskrivning för Gud i judisk kontext. Guds rike är närvarande (presentiskt, denna tidsålder) genom Jesus (Luk 7:18-28; 11:20 och 17:21) samtidigt som riket en dag ska fullkomnas i en framtid (futuralt, kommande tidsåldern (Luk 11:2; 13:28–29 och 22:15–18). Goda handlingar, etiska normer och rätta ambitioner kan känneteckna mänskliga relationer även där Guds rike ännu inte nått, eftersom allting är skapat av Gud (Rom 1:20f). Gudsavbilden i människan bär spår av gudsriket. Det Guds rike som Jesus talar om förutsätter människor är födda på nytt (Joh 3:3–10). Guds rike definieras genom bekännelsen, inte av ideal och gärningar. Men Guds rike leder till goda handlingar (Matt 5:17–20) och Guds vilja är den värdegrund som gäller. Under den innevarande tidsåldern efterlever den kristna församlingen Guds rike genom den värdegrund som passar i fulländningens tid.[1] Det är bakgrunden till att vi använder begreppet ”Gudsrikesperspektivet” som en rubrik för den fördjupade lärarfortbildning som STH erbjuder.

Gudsrikesperspektivet vill ge läraren förståelse för hur det är möjligt att se sin kristna tro som en tillgång i den offentliga miljö som en skola är, och att tron kan stå i samklang med lärarens professionella uppdrag, i stället för att tro och livsåskådning ses som irrelevant och opassande och därför bör begränsas till enbart den kyrkliga eller filosofiska sfären. Vår tolkning är att den kristna tron – såväl som andra livsåskådningar och idéer – ryms inom skolans styrdokument och ska få finns sida vid sida och vara synliga på våra svenska skolor.

Tidigare hade på sätt och vis kyrkan monopol på undervisningen och skolan, för att det under de senaste generationerna i stället kommit att skapats något av ett motsatt monopol för den sekulärhumanistiska filosofin (eller religiösa livsåskådningen som den klassificerats som inom EU).

Den frågeställning som vi vill lyfta fram är om det pedagogiska och juridiska friutrymmet finns för att var och en i en pluralistisk kontext, ska få vara den människa som man är och tro det man tror – även i skolan. I stället för den sofistikerade historiska kampen om skolan ska vara kristen eller sekulärhumanistisk så förespråkar vi i denna utbildning att skolan måste få vara pluralistisk och öppen för alla – också i praktiken och inte bara i teorin. Detta är orsaken till att vi vill benämna denna fortbildning ”Gudsrikesperspektivet” – ett av flera viktiga perspektiv i skolan.

De senaste åren har det skett en markant ökning av barn och elever från familjer med olika livsåskådning i våra förskolor och skolor. Samtidigt finns det allt färre arenor i samhället där olika åsikter kan och får brytas mot varandra. Det kommer också larmrapporter från Skolinspektionen, om att kontroversiella ämnen undviks av lärare i undervisningen för att diskussionerna spårar ur. Ett samhälle där man respektfullt inte kan bryta olika åsikter blir alltmer polariserat och därmed farligt. Skolan är kanske den viktigaste arenan där man måste få träna detta och där det ska vara lätt att tycka olika. Att skapa den typen av skolor går dock inte av sig självt, utan det förutsätter medvetna strategier.

Gudsrikesperspektivet är en sådan strategi.

Jesus undervisar om förvaltarskap som ett uttryck för Guds rike, något som är mycket aktuellt idag när vi ser hur människan tagen ur sitt gudomliga sammanhang alltmer missbrukar jordens resurser och därmed underlåter att ta ansvar för det förvaltarskapet. I Lukas 16:10 talar Jesus om vikten av att vara trogen i det lilla ”i det som tillhör någon annan och som vi är satta att förvalta”. Utifrån detta vidgar Han perspektiven och visar att det är möjligt att också få ett större, mer självständigt och eget ansvar över ”det som tillhör oss”. Fritt tolkat i ett skolsammanhang skulle det också kunna innebära att den lärare som på ett relevant sätt följer styrdokument och arbetsbeskrivningar är den som också kan betros med en större frihet. I den statliga lärarutbildningen betonas styrdokument och arbetsbeskrivningar och utifrån den förståelsen menar vi att den troende läraren också kan få bli trygg i att vandra med Herren i sin dagliga gärning – så trygg i den vandringen att detta också berikar elever, kollegor, arbetsgivare och föräldrar.

Vem av oss minns inte den barmhärtige läraren som såg oss och som även skyddade oss när vi i kände oss bortgjorda eller utanför bland skolkamraterna? Eller vilken lärare vill inte känna sig stöttad och uppmuntrad av åtminstone någon kollega den dagen som man inte orkade annat än att ta sig mödosamt till och från skolan? Eller vilken arbetsgivare är betjänt av en anställd som alltid säger ”ja” till allt men bakom ryggen intrigerar och skvallrar? Och vem är idag beredd att prioritera att ett nytt samarbetskontrakt utifrån förtroende och tillit, upprättas mellan hem och skola.Moment i den fördjupade lärarfortbildningen, som framför allt sker i seminarieform, är;

 1. Ledarträning

Att leda utifrån ett Gudsrikesperspektiv.

Läraren är ett vuxet föredöme, något som alltmer kommit att bli en bristvara för många unga. Precis som vi som pedagoger kan och bör påverkas av goda föredömen så vill vi i denna utbildning också se på ”Jesu modell” något som professor Thomas Kroksmark beskriver i sin bok ”Didaskalos – undervisningsmetodik vid vår tideräknings början”. Ledarträningen inom den statliga lärarutbildningen har av olika skäl inte prioriterats på det sätt som många lärarkandidater efterfrågar. Så behöver det fortsatt inte vara. Ledarskap växer fram över tid och vi vill här också komplettera den kunskap och de erfarenheter som redan finns med resonemang utifrån bibliska referenser och olika kristna urkunder.

2. Fördjupning utifrån ett Gudsrikesperspektiv gällande lärarens gåvor, utrustning och karaktär

Läraren har som ovan beskrivits att förhålla sig till skolans styrdokument och till sin roll på skolan. Utifrån detta finns en stor frihet att inom detta system få fungera utifrån sina unika gåvor, detta i samarbete med övriga medarbetare på skolan. Vi vill skapa en skola där det byggs en fungerande gemenskap i klassrummen, mellan klassrummen och där kollegerna interagerar och bygger upp varandra.

3. Utbildningens reformatoriska karaktär

Att ”leva i rollen som svensk utexaminerad och legitimerad lärare, men inte av den rollen”. Att som Josef, Ester, Rut och Daniel – bibliska gestalter som ändrade nationers kurs – ”få vara obefläckade av konungens mat och dryck”. Just detta med mat och dryck handlade i bibeln om Daniel men det handlar idag om att arbeta mitt i en sekulär skola utan att behöva huka sig för de sekulärhumanistiskt religiösa anspråk som alltmer avkrävs från vissa håll utifrån en snäv och vinklad tolkning av skolans styrdokument. Realistiskt sett förändras inte skolan över en natt. För att det fullt ut ska bli accepterat att tänka och tro olika behövs det en resning hos läraren likt den dessa föredömen i Bibeln hade och som många andra personer med civilkurage genom historien visat, exempelvis Raul Wallenberg och moder Theresa.

4.Kompletterande och fördjupade ämneskunskaper genom de akademiska kurser som STH:s pedagogiska fakultet erbjuder. Se STH:s hemsida.

5. Pedagogiska och didaktiska kurser och seminarier

Syftet med dessa är att ge en fördjupad förståelse och erfarenhet i hur man utvecklas som lärare, genom teoretisk undervisning och genom praktiska workshops. Vi förespråkar professionalitet, medmänsklighet och ödmjuk andlighet, för att som lärare kunna möta såväl barnens och elevernas akademiska behov som deras mänskliga och – som Barnkonventionen slår fast – även deras andliga behov.

Gudsrikesperspektivet – en fördjupad lärarfortbildning

 – är en del av STH:s pedagogiska fakultet och är därmed också en del av STH:s vision och arbete. Jmf STH:s stadgar och målsättningar.

– samverkar med den kristna skolrörelsen i Europa och framför allt genom ”European Alliance for Christian Education” (Tidigare ”Brussels Consideration”) en mer än 10-årig tankesmedja som möts i Bryssel minst en gång per år och som möjliggör kontakter med företrädare för fördjupad kristen undervisningstradition i mer än 10 länder. Här ingår också den svenska organisationen; ”Kristna Friskolerådet, KrF”.

– ser den judiskt-kristna undervisningsfilosofin som det naturliga rotsystemet att utgå ifrån när lärare ska inspireras att gräva djupare efter sina rötter.

– vänder sig till alla typer av lärare och till alla typer av skolor.

– är öppna för att inspireras av all god pedagogik och allt gott lärande som harmonierar med vetenskap och beprövad erfarenhet och vill samarbeta och samverka med den statliga lärarutbildningen.

Avslutningsvis från dagens skola:

Idag har skolan nått en ny nivå av dysfunktionalitet när man på goda grunder talar om den som ”en brottsplats”. Detta motiverar nog oss alla att våga tänka nytt och även utanför de ramar som vi idag begränsas av. Vi ser i skolans styrdokument ett friutrymme att omedelbart, här och nu, börja lära ut, praktisera och få njuta frukten av ett gediget försoningstänkande. Att få visa på möjligheten till vardagsförlikning och i dess förlängning också försoning och kärlek i stället för alienation, hat och våld.

Torbjörn Aronson
Bo Nyberg

[1] Göran Lennartsson, ”Himlens välde och Guds rike”, artikel skriven på uppdrag av Skandinavisk Teologisk Högskola 2023-12-14