Yarbroughs Clash of Visions – historisk-kritisk metod kontra ”bokstavstro”
Hur förhåller sig bibelforskarens vetenskapliga analys av Bibeln till en kristens bibelstudium? För många har teologi blivit detsamma som intellektualism och teoretisering av Bibelns budskap, medan bibelstudiet står mer för beröring, upplevelse och andlig näring.
Men frågan är mer djupgående än så. Den troende läser Bibeln i vetskap om att Gud talar och verkar genom Ordet. Bibelforskaren däremot, antar ateistens utgångspunkt och närmar sig texterna som om Gud inte finns. Detta beror på tolkningen av vad vetenskap är, att historisk analys av Bibeln i universitetsmiljön utesluter det övernaturliga.
Robert Yarbrough, professor i Nya testamentet vid Covenant Theological Seminary i St Louis, Missouri USA, hävdar i boken ”Clash of Visions – Populism and Elitism in New Testament Theology” att forskarattityden spelar roll. Han ser vetenskapligt arbete med Bibeln som berättigat. Att Bibeln studeras i sitt historiska sammanhang med språkliga, historiska och socialvetenskapliga metoder är en tillgång. Problemet är den metod som etablerat sig i flesta akademiska institutioner – den historisk-kritiska metoden – som har en inbyggd felaktig förutsättning, nämligen att vetenskap exkluderar Gud. Så behöver det inte vara menar Yarbrough och påpekar att definitionen av vetenskap som ateism, ur historisk synvinkel är ganska ungt. Den härleds till upplysningstiden på 1700-talet med resultatet att vetenskap och tro separerades.
I vetenskapens namn skapas också normer för vad som betraktas som korrekt och acceptabelt. Inte bara undren i Bibeln exkluderas. Bibelns anspråk och uppgifter ifrågasätts. Efesierbrevet i Nya testamentet är ett exempel. Brevet självt gör anspråk på att vara skrivet av Paulus. Men av olika skäl underkänns detta ofta och betraktas i stället som en pseudonym. Det finns, menar Yarboruogh, en elitistisk attityd bland forskare som utan argument sätter sig över den vanlige bibelläsaren. Han exemplifierar hänvisning till den bibelvetenskapliga skriften Svensk Exegetisk Årsbok (SEÅ) som ägnades årgång 2017 åt en diskussion mellan professor James Kelhoffer (Nya testamentets exegetik, Uppsala universitet) och professor Anders Gerdmar (docent i Nya testamentets exegetik, Uppsala universitet och likaså professor vid South Eastern University, Florida, USA).
Sakfrågan gällde bland annat huruvida Paulus skrivit Efesierbrevet så som brevet självthävdar? Gerdmar hävdar att man historiskt kan försvara att Paulus personligen står bakom Efesierbrevet. Det håller för en vetenskaplig historisk prövning. Kelhoffer å sin sida bryr sig inte om Gerdmars vetenskapliga argument i sakfrågan utan att Gerdmar borde vika ner sig för en rådande forskaropinion.
Detta är en elitistisk hållning påpekar Yarbrough. ”Forskningen” blir en auktoritet som inte kan prövas utan kommer att stå över text och argumentation. Samtidigt påpekar han att elitisterna med rätta reagerar mot konfessionellt styrda tolkningar.
Sammanfattningsvis kan man säga att Yarbrough förespråkar att Bibeln ska tas emot som Guds Ord samtidigt som den studeras akademiskt och historiskt.
Göran Lennartsson, teologie doktor i Nya testamentets exegetik (Lund) och lärare vid STH.
Robert W. Yarbrough. Clash of Visions – Populism and Elitism in New Testament Theology. Glasgow: Mentor, 2019.
