Det är reformationstider eftersom det är 500 år sedan reformationen inleddes.
Det är ganska vanligt att säga att reformationen skapade splittring. Några protestantiska teologer frågar drastiskt ”hur kunde en munk slita isär såväl kyrkan som Europa?” (Patrik Hagman-Joel Halldorf i Inte allena, 2017, s. 17).
De säger sig ”försöka vara teologer för den kommande, förenade kyrkan” (s. 10). De säger också att ”reformationen genomfördes uppifrån, av furstarna, och orsakade folkligt missnöje” (sid. 22). Samma sak säger det romersk-katolska prästerna Fredrik Heiding, S.J. och Magnus Nyman i sin antologi ”Doften av rykande vekar”, 2017: ”reformationen in Sverige var en kulturrevolution som genomfördes gradvis och övervägande mot folkflertalets önskan… Det sinnliga och kroppsliga trängdes undan till förmån för en mer abstrakt religiös tro” (sid 13). De sistnämndas tes är att med reformationen trängdes folkliga uttryck för tro som det som har med Maria att göra, både i namn på favoritdjuren i lagården och mariabesvärjelser i samband med förlossningar med mera (se artikeln ”Arje Maje grase” i samma bok, sid 369f).
Från min utgångspunkt var det nödvändigt att dra gränser emot både en förvärldsligad kyrka och sådan vidskepelse som faktiskt fanns. Uttrycket ”slita isär” är därför alldeles för negativt. Luther åstadkom en nödvändig delning och som jag ser det är en sådan delning nödvändig så länge romersk-katolska kyrkan håller fast vid Tradition, påve, Maria, helgon med mera. Det har ju egentligen inte ändrats, trots att 500 år gått.
Reformationen: uppifrån eller nedifrån
Reformationsexperten Martin Berntson beskriver hur folket upplevde reformationen. Jag kan verkligen rekommendera hans bok ”Kättarland. En bok om reformationen i Sverige”, Artos 2017. Man använder ofta historia för att bevisa sin egen ståndpunkt och i polemiken kan man lätt tappa kontakten med verkligheten. Berntson har specialiserat sig på olika folkliga uppror innan och kring reformationen och har mycket god insikt i källmaterialet. Han beskriver hur det fanns et folkligt motstånd mot Gustav Vasas reformer och hur kungen försökte bemöta detta. Boken är en rik presentation av vad som faktiskt hände, samtidigt som han ödmjukt betonar att källmaterialet är mycket knapphändigt.
Det förvånar inte alls att det var en lång process att genomföra reformationen, eftersom folk tenderar att vara konservativa, särskilt när det gäller kyrka och tradition. Ett exempel från nutid är bönen Fader Vår, som faktiskt grundläggande har samma ordalydelse som i Gustav Vasas bibel från 1541! Vi karismatiker kan också vara konservativa, vilket man såg när man gjorde ett försök att byta till den nya lydelsen i Sveriges största karismatiska församling. Man bytte snabbt tillbaka.
Vad säger då Berntson, var reformationen bara något som kom uppifrån (se sid 102–103)? Han betonar att i den dåtida kulturen hade det knappast kunnat vara på något annat sätt, och i de tyska ländernas reformation var man helt beroende av att några furstar ställde sig på reformatorernas sida. Men det fanns redan innan reformationen folk som blivit gripna av den lutherska läran, bland annat handelsmän, och både i Stockholm och de få svenska Åbo och Viborg kom reformationen tidigt. Även svenska teologer greps av reformationen, bland annat Olaus Petri, som ju studerade för Luther i Wittenberg.
Reaktioner mot svensk motreformation
När reformationen väl hade genomförts i Sverige under Gustav Vasa och den teologiskt kunnige Erik XIV, men prästäktenskap och ny liturgi i kyrkan, kom ett försök till svensk ”motreformation”, då kung Johan III ville försöka återupprätta relationen med påven, lät jesuiter verka i Sverige och ville delvis återinföra en katolicerande gudstjänst. Nu hände samma sak som när man tagit bort katolska bruk! Folket var än en gång konservativt. Vissa spred att kungen ville införa en lära som stred emot evangeliet! ”Både folket och dess präster hade alltså under de senaste fira fyrtio åren i både gudstjänstfirande och undervisning fostrats in i en evangelisk tradition, som med generationsväxlingarna hade blivit ’fädernas tro’” (Berntson, 209).
Reformationen: en historisk och andlig nödvändighet
Vad lär vi oss av detta? Att reformationen är en omdiskuterad historia. Olika författare vill framhäva det som passar deras övergripande agenda. Det var min känsla både när jag läser Hagman-Halldorf och Heiding-Nyman. Då är det uppfriskande med sådan riktig källforskning som Martin Berndtson här bedriver: historien är komplex. Reformationen genomfördes både uppifrån och underifrån. Och det var var fädernas tro 1529 betraktades inte som fädernas tro fyrtio år senare.
Detta var en liten fundering kring historieskrivning. Men reformationens stora skatt är ett andligt faktum: Skriften allena, tron allena och nåden allena. Och den reformationen är en ständig Re-Formation och kommer alltid att bryta mot den standard som etablerats, för att göra som reformatorerna ville, gå till källorna.
Anders Gerdmar
FOTNOT: Scriptura Analys kommer ut en gång per månad (när vår pappersvariant inte kommer ut). Hör gärna av dig med frågor som du tycker vi ska behandla.
