Den svenska staten delar varje år ut bidrag till trossamfund. Som bas för bidragstilldelningen finns samfundens inrapportering av antalet betjänade under året som gått. ”Betjänade” innebär registrerade deltagare i samfundens verksamhet. Även om bidragstilldelningen på goda grunder kan ifrågasättas innebär den statistiska sammanställningen en möjlighet att följa trender bland äldre historiska kyrkor i dagens Sverige.

Kyrkor som håller striktare på rågången mellan kyrka och stat hamnar utanför både bidrag och statlig kontroll. Tyvärr hamnar de oftast också helt utanför all offentlighet. Det är bakgrunden till att den omfattande nyetableringen av pingstkarismatiska församlingar med svensk eller migrantbakgrund gått såväl media som forskare förbi. De flesta av dem är antingen samfundsoberoende eller ingår i nätverk eller kyrkor med sitt centrum någon annanstans än i Sverige.

I början av 2018 har statistiken för trossamfundens verksamhet under 2016 blivit offentlig. Statistiken är inte resultatet av någon absolut vetenskap och under många år rapporterade vissa trossamfund samma antal varje år. Någon mer exakt uppföljning låg då förmodligen inte till grund för rapporterna. Från 2005 har statistiken stramats upp. Uppenbarligen har också uppföljningen blivit mer stringent och det är nu möjligt att utläsa förändringar år för år. Oavsett hur säker statistiken är, utgör den ändå ett ungefärligt mått på hur många som finns involverade i de statsbidragsberättigade trossamfundens verksamhet och över tid kan trender avläsas.

Det övergripande mönstret är att ortodoxa och österländska kyrkor och den romersk-katolska kyrkan ökar kraftigt över tid medan de protestantiska frikyrkorna och lågkyrkliga rörelserna minskar. Då är Pingströrelsen inte inräknad bland de senare. Ortodoxa och österländska kyrkor har ökat från ca 107 000 betjänade år 2005 till närmare 146 000 vid slutet av 2016. Det innebär en ökning med ca 37% på elva år.

Den romersk-katolska kyrkan betjänade ca 83 500 personer år 2005. 2016 hade den siffran stigit till 116 000, vilket motsvarade en ökning med 38,9%.   De protestantiska frikyrkorna och lågkyrkliga rörelser, Pingströrelsen undantagen, minskade under samma ifråga om antalet betjänade från ca 321 000 år 2005 till ca 262 000 år 2016. Det var en minskning med ca 18%. De laestadianska rörelserna eller internationella evangelikala kyrkor i Sverige är inte medräknade i dessa siffror eftersom de inte får statsbidrag.

Pingströrelsen stod för en kraftig ökning mellan 2015 till 2016, från 106 819 till 114 140 betjänade, vilket motsvarar en ökning med närmare 7%. Det var den största ökning i antal räknat hos något enskilt trossamfund under detta år. Av allt att döma har den positiva trenden fortsatt under 2017. I jämförelse med 2005 är det dock minskning.

Den största procentuella ökningen stod dock den koptiska ortodoxa kyrkan, vilken ökade med 52%! 2015 betjänades 3150 personer av den koptiska ortodoxa kyrkan och ett år senare 4750. Även de etiopiska och eritreanska ortodoxa kyrkorna växte kraftigt, med 39% respektive 35%. Det är här naturligtvis det ökade antalet flyktingar från de repressiva regimerna i dessa länder som är den bakomliggande orsaken, liksom det utsatta läget för Egyptens kristna.  

Allt som allt pekar SSTs statistik i riktning mot en allt större andel ortodoxa, katoliker och pentekostala bland de aktiva kristna i Sverige under de närmaste åren. Den stora pentekostala tillväxten finns dock inte återspeglad i denna statistik.

 

© 2014 Skandinavisk teologisk högskola
Top
Följ oss: Sök på sidan: