STH har för tredje gången granskats av Universitetskanslersämbetet som yttrar sig till regeringen om ansökan om examenstillstånd. Tyvärr rekommenderade de regeringen att säga nej.
Varför?
Förståelig kritik
Först: viss kritik är förståelig om än inte berättigad. Vi har en kvalificerad lärargrupp med tre docenter (inklusive Dr Ingrid Faro som är Associate Professor, vilket motsvarar docent i USA) och ytterligare tre doktorer i teologi, plus tre doktorander, vilket inte alls är dåligt i jämförelse med andra institutioner. Eftersom vi med nuvarande ekonomiska situation i dagsläget inte kan anställa fem lärare har vi skrivit avtal med de tre som inte är anställda nu och lovat anställa om vi får examenstillstånd och statsbidrag, vilket inte skulle vara något problem. Det dög inte.
STH hamnar då i ett moment 22: vi kan inte anställa för vi har inte statsbidrag och vi får inte statsbidrag för att vi inte kan anställa. Lösningen är att vi kan öka gåvointäkterna så vi kan ha en full lärarstab.
Präglas av misstroende mot STH
Vi skriver i vårt svar: ”Bedömargruppens granskning kännetecknas dessvärre av misstro mot de av STH uttryckta målsättningarna och det arbete som bedrivs och en därmed sammanhängande undervärdering av det akademiska arbete som bedrivs vid STH.” Och det var tydligt. Riktigt märkligt var att Universitetskanslersämbetet förra gången vi sökte 2015 godkände vårt bibliotek, men nu underkände det, fast de inte i något av fallen besökt biblioteket. Samma sak gällde lokalerna.
Hur kan man underkänna ett bibliotek som, fastän det då var mindre i omfattning, godkändes för tre år sedan? Här närmar sig Universitetskanslersämbetets agerande det löjeväckande.
Sammanfattningsvis var vår upplevelse att man förstorar svagheterna och förminskar eller till och med utplånar styrkorna. Ett exempel är ett mycket spännande utvecklingsarbete som STH bedriver för att höja den akademiska kvaliteten, Oxfordmodellen. Denna nämndes inte ens.
Statliga myndigheters behandling av ett ärende ska inte vara godtycklig utan rättssäkert. Tyvärr har vi hittills inte upplevt det.
Osaklig kritik av bristande allsidighet
STH vinnlägger sig om att undervisningen ska vara allsidig. Studenterna ska få en sund akademisk träning, det vill säga lära sig att argumentera sakligt. Ändå ansåg bedömargruppen att STH:s undervisning inte är allsidig.
Men studenterna (som ju är de som tar del av undervisningen) vittnade i intervjuer på Universitetskanslersämbetet enligt deras egna uppgifter om att de upplever utbildningen som allsidig. NN säger om bedömargruppens intervjuer: ”Vad gäller frågorna kring konfessionell grund … blev situationen lite märklig. NN (en annan student) betonade att studierna inte var konfessionella”; NN: ”Jag och flera med mig uppfattade att de ansåg och antydde att STH var en konfessionell skola, hade en tydlig konfessionell grund i sitt akademiska arbete. Risken är att de har en felaktig bild av vad som sker i undervisningen”. Studenterna upplever att undervisningen är allsidig – men bedömargruppen tror dem inte! En student upplevde till och med att de blev behandlade på ett kränkande sätt. Detta beklagar vi från ledningens sida.
Att bedömargruppen har problem med STH:s bibeltrogna profil var tydligt.
Genus och feministisk teologi
Bedömargruppen skriver ”det [är] anmärkningsvärt att det ingenstans i beskrivningen av kursernas innehåll framgår att feministisk teologi eller genusteoretiska aspekter i teologistudiet beaktas”. Bedömargruppen tycks ha gått igenom alla kursplaner i jakt på feministisk teologi och genusaspekter. Faktum är att lärarna givetvis i allsidighetens intresse redogör för de relevanta teorier som finns och det innefattar ibland genusteori. Men en akademisk utbildning som vilar på vetenskaplig grund kan inte låta sig styras av politiska direktiv kring vilka metoder och teorier man ska använda. Vi kommer att fortsätta hävda vår akademiska frihet att låta lärarna forska och undervisa kring de områden och med de metoder som de finner var bäst motiverade ur vetenskaplig synpunkt. Genuskravet är just nu väldigt omdiskuterat i akademin, bland annat efter fallet Erik Ringmar, en lärare vid Lunds Universitet som man ville tvinga att använda genusteori. Läs artikel från Svenska Dagbladet här.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är min bedömning efter att ha arbetat med två fullt ackrediterade amerikanska universitet, varav jag suttit i styrelsen för det ena (Oral Roberts University) att det är väldigt trångt och politiserat i den svenska akademin. Det pågår också en strid just nu kring dessa saker i både den svenska och internationella akademin. Vi tror på ett fritt universitet som tar sitt akademiska uppdrag på största allvar. Vi tror också på ett kristet universitet, där man med kompromisslös akademisk kvalitet kan bygga på en kristen grund. Det är trångt i den svenska akademin, medan sådana universitet finns i en rad andra länder.
Därför bygger vi vidare, vad än politiserade svenska myndigheter säger.
Anders Gerdmar, docent, rektor
Du kan också läsa svaret i sin helhet här. STH svar på Universitetskanslersämbetets bedömargrupps rapport 2019-03-15
