Unik latinamerikansk pingstkarismatisk miljö i Stockholm
Publicerad i Världen idag 26.10 2016
Antalet pingstkarismatiska invandrarförsamlingar i Sverige har ökat närmast exponentiellt under den sista tioårsperioden. Sett utöver landet utgör de afrikanska församlingarna en majoritet. Men i Stockholmsområdet är de latinamerikanska församlingarna många och formar idag en unik pingstkarismatisk miljö. Chilenska flyktingar som kom till Sverige på 1970- och 1980-talen har på många sätt bidragit till dess tillkomst.
De pingstkarismatiska migrantförsamlingarnas tillväxt är ett av de intressantaste inslagen i den nya karismatiska väckelse som pågår på många platser i vårt land idag. Cirka 170 församlingar är aktiva och offentliga genom organisationsnummer, öppna gudstjänster, deltagande i olika typer av nätverk och närvaro i social media och nätet. Då är inte etniska gudstjänstgrupper inom svenskspråkiga frikyrkoförsamlingar inräknade och inte heller de migrantförsamlingar som verkar utanför den offentliga sfären. Bland de sistnämnda finns bl.a. ett antal afrikanska och romska församlingar. Ytterligare två grupper som inte räknas in här är de svenska internationella församlingarna och de anglosaxiska församlingsplanteringarna. Räknas även dessa hamnar siffran på över 200 pingstkarismatiska församlingar med icke-svenskt ursprung, språk eller dominerande etnicitet. Migrantförsamlingarna är koncentrerade till storstadsområdena, ca 75% finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Övriga är spridda över hela landet med en något frekventare förekomst i Mälardalen. Ungefär hälften är engelsktalande med ursprung i Afrika. Det finns också afrikanska församlingar som är fransktalande eller har sitt ursprung i Etiopien eller Eritrea. Den näststörsta gruppen har latinamerikanskt ursprung och använder spanska eller portugisiska som gudstjänstspråk. Ofta finns tolkning till svenska. Sammantaget rör det sig om ett 40-tal församlingar, varav närmare 30 finns i Stockholmsområdet. Av församlingarna i Stockholmsområdet har fyra brasilianskt ursprung medan resten består av en mix av spansktalande från Latinamerika eller andra delar av världen. 2
En del av de latinamerikanska församlingarna har tillkommit som ett medvetet missionsinitiativ medan andra uppstått genom att spansktalande grupper i svenska frikyrkoförsamlingar knoppats av och bildat självständiga församlingar. Det finns också exempel på att lokala väckelseskeenden bland spansktalande i Stockholmsområdet utgjort bakgrunden. Inte oväntat finns även församlingar som bildats genom att personer som tillhör samma kyrka i Latinamerika hittat varandra i diasporan i Sverige och efter kontakter med moderkyrkan tagit församlingsgrundande initiativ.
De latinamerikanska församlingarna är sällan etniska i någon bestämd bemärkelse. I församlingarna kan man möta personer från många olika nationer och vitt skilda delar av Latinamerika. Latinamerika är en smältdegel av många olika folkslag. Det som förenar människorna i de latinamerikanska församlingarna är inte det specifika etniska eller nationella ursprunget. Kulturen i vid mening och den pingstkarismatiska teologin och spiritualiteten utgör gemensamma nämnare.
Den viktigaste historiska bakgrunden till framväxten av latinamerikanska församlingar i Stockholmsområdet finns i den chilenska flyktingströmmen till Sverige under1970- och 1980-talen. Augusto Pinochets statskupp i Chile 1973 tvingade många politiskt aktiva personer att fly. Ofta var de engagerade företrädare för politiska partier till vänster på den politiska skalan. I Chile stod inte detta i något automatiskt motsatsförhållande till kristen tro och församlingsmedlemskap. När de chilenska flyktingarna kom till Sverige sökte de sig inte bara till vänsterpolitiska föreningar. Många uppehöll både tro och församlingsengagemang. För vissa blev diasporan också en väg till en personlig kristen tro genom kontakt med andra troende flyktingar. Orlando Mella (1947-2015), professor i sociologi vid Uppsala universitet 2008-2014, var en pionjär när det gäller forskning om de chilenska flyktingarnas religiösa engagemang i Sverige och konstaterade detta. I de cirka 30 latinamerikanska pingstkarismatiska församlingar som finns i Stockholmsområdet idag återfinns ett betydande chilenskt inslag. I de följande artiklarna ska vi titta närmare på några av dessa församlingar.
Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria
